Kategori: Resa i Europa- vår plan är ingen plan !-2023

Försökte komma iväg tidigt, och vid 9-tiden var hojjarna packade och klara, svetten rinner så det svider i ögonen..man kan säga att det började bra, vaknade ca kl 0420 satt fastklibbad i sängen. Det med att ha ett svalare rum med taskig AC gick så där. Vi provade ha öppet fönster under natten. På morgontimmarna kom morgonsolen som lös rätt in i rummet och gårdagens värme steg på vån 4 utan AC. Det var mer än varmt. Men vi var på hojarna allt klart kl 09:00 då säger Lena -var är mina handskar ?(sommarmodell) Det blev att kontakta uthyrare, kolla rummet, 4 trappor upp, nä dom är borta. Lena fick plocka fram Rukka, nästan vinterhandske som har varit svår att ta på och av .

Våran GPS var inte så samarbetsvillig. Vi försökte göra en bra reseplan. Vi tänkte vi skulle börja med 5 mil motorväg och sedan några pass över Postaja å Kuk. Det blev rätt små vägar som den valde med lite samförstånd med Google maps. Det blev de mest extrema småvägar vi har åkt på. Det var asfalt men gick inte att möta någon, givetvis blev det lite grus också fast det inte skulle vara det. Inga räcken och man ramlar kanske dom aldrig hittar oss. Detta pass blev ca 12 mil, dom flesta kurvorna var typ garagevändningar. Som högst var det 1280 möh.

Ett extremt bra parti med superasfalt, inga hålor eller spårigheter och rejäla räcken visade det sig att man kör Race där. Podnanos. Snabbaste bil upp vinner, tydligen kör man upp där med äldre F1 å dom extremaste rally bilarna. Vi åkte ner…

(89) 2. GHD Podnanos 2023 | Highlights & Action – YouTube

Vi bor nu i en liten lgh i Bled som var sval när vi kom in ca 27 grader vi satte på AC å tvingade ner rumstemp till 24 grader. Vårat samtalsämne när vi kom på rummet handlade om problem svettningar när kroppsdelar klibbar ihop, det lär finnas saker som hjälper kvinnor men ej för män.

Kvällen är här å minibaren är slut vi måste gå handla nu och hungern finns. ojoj det blev att plocka fram regnkläder, ett riktigt kraftigt åskväder dundrade på. Men det upphörde, så vi kunde ta en promenad in till centrum. Tyvärr mörkt, så vi kunde inte se den vackra sjön…

Schnitzel och Gordon blue-kyckling och var sin öl, sen är vi färdiga för sängen…

Idag var det inget planerat, utan en riktig slappardag…Vi började med att att ta ett dopp, ett stenkast från vårt rum.

Vattnet är supersalt, jag flyter som kork, Ronny får hålla i mig, så jag inte driver bort. Han står stadigt på botten, och kan inte flyta alls. Varmt och härligt, man vill aldrig gå upp. Kanske för att ta en drink…

Piran är en väldigt fin liten stad, med massor med gränder och små gator. Inga bilar för köra där, förutom dem som har ett speciellt tillstånd, för att hämta eller lämna. Motorcyklar däremot, för köra in och det finns massor med p-platser för dem.

Boendet var ett litet rum på 4 våningen. Vi bodde 3 nätter, och betalade 2710:- Dock…AC:n fugerade inte nästan alls. Och det blev ju inte bättre av att det var minst 35 grader varmt, och skyhög luftfuktigheten. Till natt 2 fick vi en fläkt, så då var det lite bättre, men sista natten var hemsk. Kladdig på hela kroppen, och allt var fuktigt. Sköljde upp lite svettiga kläder, det torkade nästan inte på två dygn…Ni kan tänka er hur allt luktar…

Eftersom det är en kuststad, åt vi fisk på kvällen. En stort fat med två olika sorters bläckfisk, två olika sorters fisk, och kräftor. Rätt ok, men vi kom överens om att lite mer sås hade varit gott.

Efter en bedrövlig het natt, fick det bli ett morgondopp. AC:n fortfarande dålig, men så bor vi längst upp, där solen bränner på taket. Längre ner i huset är det svalare, dit når inte solen, bland de trånga gränderna.

Vi hade bestämt oss att åka till en grotta som är så speciell att den fått världsarvsstatus. Skocjangrottan – inte bara en grotta, utan även världens största underjordiska ravin.

Den underjordiska ravinen bildades när floden Reka grävde sig ner i den mjuka kalkstenen. En 4 kilometer lång och pampig grotta blev resultatet, med floden som hela tiden brusar nere i ravinen. Där grottan tar slut försvinner floden in i berget och kommer inte ut förrän 4 mil längre söderut i Italien.

https://sv.wikipedia.org/wiki/%C5%A0kocjangrottorna

Det fanns tre vägar upp, vi tog mellanmodellen tror det var 600 trappsteg, inget var det andra likt. Vi började i ca 12 grader och slutar med +30 grader, -helvete jag mår inte riktigt bra, Lena är också rätt tagen. Vi går vidare, helvete va sugen jag är på en CocaCola. Kan det ha något med inget te på två dagar. Väl uppe fick vi köpa den önskade drycken, det var gött. Koffien å socker lyfter mig å Lena,nu mår vi bra igen .

På väg tillbaka med GråTiger som vi åker två på, kan Lena kan filma när jag kör. Piran, det är som en liten Sjörövarstad. Känns som att köra in i en filmkuliss. (som är bilfri, MC är ok )

Väl tillbaka blev det bad i havet å högkvalite Pizza med Öl . Mycket pizza, så vi fick med oss en låda, perfekt lunch dagen efter.

Fin körning nästan hela dan, men varmt. Stannade och åt våra medhavda mackor på en parkeringsplats, och fick än en gång nytta av våra stolar.

Vi förstod att det var en populär mc-väg, då vi mötte massor med mc. Det var bitvis en väldigt kurvig väg, och naturligtvis var kameran på. Uppdatera med filmklipp senare…

Efter en inte alltför lång dag, trots långa köer på slutet, så kom vi till Piran. Man får inte köra in med fordon i Gamla stan, och när jag upptäckte det på Booking, blev jag helt förskräckt. Parkeringen är 1,5 km från centrum, och det går pendelbussar hela tiden. Ni som kört mc, vet hur mycket packning man vill ha med sig upp på rummet, mc-kläder och hjälmar. Jag kontaktade boendet, och frågade om det gick att avboka, för vi har så mycket tung packning med oss. Men då meddelade de oss, att mc fick köra in i stan, man kunde tom köra fram mellan gränderna och stanna och packa av, för att senare köra till en parkeringsplats ca 200 m bort.

Vi bestämde oss för att gå de 200 metrarna, bookinagenten bar en väska och visade var det var. När vi kom fram till porten, sa hon att det är här, och bara upp, upp, upp….

Naturligtvis 4 trappor, ingen hiss !!! Jag släpade upp våra hjälmar och två väskor, fick gå flera gånger. 37 grader !! Sen var jag tvungen att vila en stund, för att gå ner till Ronny, och hämta resten av packningen. Det tog säkert en timme att hämta sig efter det passet. Sen hjälpte det inte att AC inte fungerade så bra.

Det var så varmt att Ronny sa att han inte kände igen sig själv….

Men efter lite vila, så var det dags för ett dopp. Man badar från piren, ca 50 meter från vårt rum. Helt ljuvligt !!!!

En snabb dusch, efter de 4 trapporna upp, och sen ut för att leta mat. Först och främst lite frukostmat, bröd, juice, skinka och ost. Lite öl och snacks, och upp för 4 trappor igen.

Sen hittade vi en restaurang, där det fanns ett bord. Åt pasta av olika slag, och sen en promenad utefter piren. Och sedan 4 trappor upp, men det visade sig att det var bra träning inför morgondagen.

Kvällen var lugn och tyst, bilfritt centrum är verkligen en skön grej.

Inte så lång resa idag, ca 15 mil. Undvek motorväg, och körde längst slingrande vackra vägar. Inte mycket trafik. Stannade och åt lunch på medhavda mackor, i en liten by.

Väl framme i Ljubljana, checkade vi in i en liten lägenhet, och passade på att ta en liten tupplur.

Gjorde lite inköp i närmaste affären, bla en helkonserv med pastej med kyckling och sparris. Den skall bli spännande att prova,

Sen tog vi en promenad in till centrum. Hela gamla stan, och runt omkring är bilfritt! Lungt och fint överallt. Middag på en japansk restaurang.

Vilken fin stad! Mycket gamla hus, och restauranger längst med floden som rinner igenom staden. Många broar, och över allt så tittar slottet ner. Det var någon sorts matmarknad, och där var mängder med folk.

Såg några artister som uppträdde, dels några cirkus typer, och även två killar som spelade lite goa låtar.

Hittils har Slovenien verkligen levererat. Fina och bra vägar, rent och prydligt, alla är vänliga och pratar engelska.

Vi bor på ett litet lägenhetshotell, som heter Villa Klara. Det ligger ca 1,5 km från centrum. 1027:- ingen frukost, men gratis parkering.

Det börjar kvällen innan natten. Satan va varm det är på rummet ( ca 35 grader ingen AC ) Lena va smart nog att dra ut täcket ur lakanet, inte jag. Fullt öppna fönster,  hörde åskan långt bort. Jag lyckades somna man kan säga att någon pyjamas har jag inte. Mitt i natten-vem i helvete fotografer oss med väldigt lite kläder,  tänkte jag. Sen kom bomben med ett helvetes regn då sjunker temperaturen å man är glad att det inte var tält den natten. 

På morgonen vid kl 1000 var det slut på monsunen så vi valde dom lättare kläderna som var bra i 19 mil av dom 22 som vi körde i dag . Vi bestämde att bli lite blöta inget problem, fast sen kom regnjackan fram. Vi har intercom disskutioner, om skillnaden att bli blöt i skrevet. Det rann rätt bra nu, ingen stor skillnad, men var det pungen som bromsade det lite innan det rann in kallt rengvatten mellan skinkorna. Gissa hur många kilometer var det ?

Framme i Maribor/ Slovenien hade regnväder ställt till det vid en kraftig ombyggnad av parallell flodväg som kommer bli mera åt promenad väg med resturanger. Den var egentligen avstängd men med två Tigrar så utmanande vi lite trafikmärken. Det gick bra mellan byggmaskiner å väldigt stora å ganska ljupa vattensamlingar. Vi körde ca 2 km å va nära,  då står en MB-skåp på tvären över hela vägen vi försöker putta å han gräva vid drivhjulen å fylla hålen med träreglar. Hur han kom bort har vi ingen aning om, vi satsade på gräva av en kant så går det med Tigrar.

På boendet har torktumlare använts flitigt i kväll. Det bästa av allt att en av dom bästa restaurangerna ligger under våran lgh där blev vi väldigt nöjda med maten men allt avslutades med två GT . Skål å Godnatt.

Här i Maribor bor vi i en liten fin lägenhet, med utsikt över floden Drava. Hojarna står 2 meter utanför dörren. Perfekt när alla blöta grejer skall in. 751:- ingen reception, men kod till dörren.

Åt på restaurangen som låg i bottenvåningen Jack & Joe steak and burgerckub , en Burger restaurang som vuxit, och har nu allt. Ronny åt Nasi goreng och jag åt Potato whit meet and cheese. Efter det en god GT. Mycket bra!!!

Idag skall vi inte köra så långt, bestämde vi. 20 mil är väl inget…Hade bokat ett boende i en liten fin stad som heter Wiener Neustadt i Österrike. Precis när vi körde över gränsen, kom jag ihåg vad min bror sagt till mig- Man måste köpa en vinjett för att köra på motorvägar-leder i Österrike. Då gränsövergången knappt märktes, så köpte vi inte någon vid gränsen. Tänkte att vi köper sedan, när vi tankar. Så vi höll oss på småvägar, och första bensinstationen var obemannad !

Går nog att köpa digitalt, tänkte jag. Jo det gick, men den började inte gälla förrän om 18 dagar, då man har ångerrätt på alla internetköp!

Hade köpt sallad på Lidl, så fick användning för våra stolar igen, i skuggan under ett träd på en nedlagd bensinstation.

En skylt fångade Ronnys uppmärksamhet. -Hm, vad är det där för däck? Aha, ett Gislaved, ett sånt hade jag på en gammal bil för länge sedan. Undra hur ett Gislavedsdäck hamnat här….

Trasslade oss fram på småvägar, först inte så bra, men senare märktes det verkligen att vi var i Östrrike. Branta välklippta ängar, blandades med skog och fina hus.

6 timmar senare, checkade vi in på Pensionat Haus Nova. Gick en liten runda på staden, och åt en god schnitzel. Ingen AC på rummet, så varmt igen, men precis när vi lagt oss, med vidöppna fönster, så kom ett rejält åskväder, så temperaturen gick ner till rimlig nivå.

Smidig incheckning, med nyckelskåp på utsidan, gratis parkering precis utanför dörren 764:- ingen frukost.

Åkte från Wroclaw med siktet inställt på Brno. Kom iväg vid 9-tiden. Skönt med hiss rakt ner i garaget. Lite stadskörning innan vi kom ut på bättre vägar, och kunde rulla på. Och våra nya jackor levererade även idag. Nästan så man frös lite.

Men vilka vägar i Tjeckien!!! På några ställen , helt nyasfalterat, ingen trafik, och mjuka fina svängar! På sina ställen var det även dålig asfalt, och mycket lastbilar, men övervägande bra.

Hade med mackor, så vi stannade utefter vägen, fällde upp våra stolar, och njöt av tystnaden, utanför en kyrkogård mitt på landet..

Fram på dagen blev det supervarmt igen…det tar på krafterna. Man får stanna ofta och dricka, äta glass, eller bara vara i skuggan.

Väl framme i Brno, hittade vi hotellet direkt. Men supervarmt på rummet…först när vi skulle få och lägga oss, hittade Ronny fjärrkontrollen till AC:n. Så sovit riktigt skönt i natt, och nästan frusit lite!

Brno är en fin liten stad, men orken finns inte riktigt att utforska. Dels pga värmen men jag har även fått skoskav på bägge hälarna, så det får bli promenad i tofflorna. Inte så promenadvänligt.

Åt en fantastisk hamburgare, och några riktigt goda öl, vi är ju ändå i Tjeckien!!!

Bodde på ett hotell som heter Hotel Arte, någon kilometer till centrum. 873:- för en natt, med en sådär frukost. Gratis parkering

Såg ett fascinerande vattenspel med massor med barn som lekte.

Vättarnas förhistoria går tillbaka till 1980- och 1990-talen då happeninggruppen Pomaranczowa alternatywa (det orangea alternativet)1 gladde befolkningen i Wroclaw med ständiga upptåg – och samtidigt retade gallfeber på ZOMO (den motoriserade militärpolisen) som tid efter annan fick rycka ut för att ”skingra demonstrationen”.

I modern tid leder vättarna (eller tomtarna) troligen sitt ursprung till den skulptur som förlaget Agora år 2001 lät sätta upp i korsningen ul. Swidnicka och ul. Kazimierza Wielkiego som minne av Pomaranczowa alternatywa. Efter 2001 har det ständigt växt fram nya vätteskulpturer som blivit en symbol för stan och även kan studeras i en särskild guidebok.

Vättarna kallas på polska för krasnoludki (det röda folket) och hade i originalversionerna på 1980-talet följdriktiga röda luvor och ritades speciellt på väggar där polisen målat över regimkritiska texter. Ett av rörelsens motton var ”Det finns ingen frihet utan tomtar” Från början skildrade Pomaranczowa alternatywa i sina happenings vardagens absurditeter i de gängse politiska slagorden. Men man riktade ofta uppmärksamheten åt myndigheternas rädsla för alla spontana opinionsyttringar som i ”Hjälp polisen – klå upp dig själv”. Berömd är den happening där varje person bär en bokstav i ”PRECZ Z UPALAMI” (bort med värmeböljorna), varpå personen ”U” försvinner och texten i stället lyder ”PRECZ Z PALAMI” (bort med batongerna).

hehe, nu skulle Rukka Goretex ner i packrullen med en jävla vilja och ett gött samarbete gick det bra. Två jackor och två par byxor handskar, regnställ och lite andra prylar som vi förhoppningsfullt inte behöver använda på resan. Dom nya Richa jackorna, som det blåser igenom när man kör, var ett bra val. Jag såg en tempratur efter vägen på 34,6 grader . Det gick åt mycke vatten å CocaCola det var koffienet som behövdes.

Väl på väg ut ur Berlin så ville jag åka den gamla F1 banan AVUS A115. Det är världens första motorväg som är en del av deras vägsystem .1934-1937 kördes F1 på denna bana med toppfart närmare 400 km/tim det är snabbare än dagens F1 bilar , bilarna då som var bäst hete Auto-union och Mercedes-benz och några italienska och franska märken . En del av ena velodromsvängen, en gammal läktare och ett torn fanns kvar. Det har även tävlats med motorcykel där. Svenska Husqvarna var med med stor framgång. Här finns en länk från Wikipedia om vägen…

https://sv.wikipedia.org/wiki/Automobil-Verkehrs-und%C3%9Cbungs-Stra%C3%9Fe

Vi bodde på ett lägenhetshotell som låg väldigt centralt. About art appartments. Fräsch ny lägenheten, med tvättmaskin, diskmaskin, och en fin balkong. Gratis parkering i garaget, och hiss upp till lägenheten. Det är vanligtvis billigt, men jag hade gjort en bokningsmiss (hade bokat nästa år) så när vi kom fram, hade de ingen bokning. Vi betalade nog ett överpris, men just då ville vi bara in någonstans. Receptionen var hjälpsam, trots att de inte var bemannade just då, och fixade en lägenhet till oss. Rekommenderar verkligen att på detta ställe! Nära till gamla stan, och servicebutik precis om hörnet, med färska frallor till frukosten.

Maten på kvällen bestod av mycket bra thaimat, på en liten sidogata.