Ronny ville bestämt besöka Rhenfallet, då han hade minnen där från när han var barn. Och det var väldigt mäktigt och fint.
Ronny berättade att när han var liten, hade han och hans familj varit där på besök. Hans hetsiga farbror hade haft krångel med sin kamera, och blivit så förbannad att han kastade kameran i fallet !
Bodde på ett mycket trevligt hotell. Rivals Life Style hotel.Full AC och jag och Ronny hade en terrass. Dock var det så varmt så det gick knappt att sitta där. Vi fick parkera hojarna på en liten undangömd gård, bredvid polisstationen. Kändes tryggt. Tog oss till en liten officiell badplats, där låg vi många timmar och bara skvalpade i det sköna vattnet.
Man kan undra vad man håller på med. Så här skrev jag på Facebook
Omg, äntligen framme i Salo. Och för mina vänner som inte kör mc, kan jag säga att det är inte nån semester att köra hoj. Tänk er att sitta i solen hela tiden, i heltäckande svarta kläder, tjocka stövlar och hjälm. Dessutom sitter man på en motor, och fullt med varma bilar runt omkring. Ingen fartvind att tala om, mer som att köra i en hårfön…som varmast har vi sett 38 grader…
Men fina vägar, och häftiga tunnlar utefter Gardasjön. Inga särskilda köer, så vi kunde rulla på lugnt och fint.
30 mil idag, och första höjdpasset för mig. Nervöst, och mycket att hålla reda på. Många snabba hojar och cyklar. Efteråt så var jag helt slut, och dessutom något missljud i hojen. Tur man har en mekaniker med sig, som kan konstatera att det inte var något farligt
Ett litet missöde skedde när vi körde ut ur Salzburg. Ronny kom inte iväg vid ett rödljus, så jag och Kenneth väntade en bit längre fram. Precis när vi skulle vända, så kom han med min nummerskylt! Vilken tur att såg den ramla av. Lite silvertejp, så iväg igen !
Kenneth hade i sin ungdom varit ett ställe som hette Augustine Bräu, så vi bestämde oss får att leta efter det. Det låg lite vid sidan, men efter lite frågor så hamnade vi på rätt buss.
Väl framme, så fungerade det så här; man köper en öl, och därefter använder man samma sejdel. Det finns massor med restauranger, så man kan hämta mat där man önskar. Mycket grill. Sen sitter man under träden i en jättemysig beirgarten.
En stoppdag i Salzburg.Vi tog en sväng till Örnnästet, men jag åkte med Kenneth på hans Honda. Man för parkera och åka specialbussar upp till tunneln och hissen. Bussarna är specialanpassade med extraordinära bromsar och växellådor.
Lagom tripp, 15 mil, tog en extra sväng på landsbygden.
Varmt som sjutton, men titta där, ett litet grått moln. Liiite regn hade piggat upp.
Jotack, himlen fullständigt öppnade sig, och allt möjligt ramlade ner, regndroppar, både små och stora, hagel, och skulle inte förvåna mig om det kom lite snö med.
Körde på en liten väg, så vågade inte stanna, för om det kommit någon bakifrån, så hade de inte sett oss. Till slut kom vi till en liten parkering där vi kunde stanna. Det var fler bilar som stannat, för att det gick nästan inte att köra. Försökte filma när vattnet forsade över fötterna, men regndropparna slog så hårt på displayen, så telefonen visste inte vad den skulle göra. Det gick inte att höra då det smattra så hårt på hjälmarna.
Vänliga människor kom och erbjöd oss att låna regnkläder, men det var ingen ide, vi var redan genomblöta.
Lika fort som det började , så slutade det. Vi rullade vidare i värmen, och en timme senare var vi torra !
Båten Göteborg- Kiel är en trevlig båt. Man åker på kvällen från Göteborg, och vaknar pigg, och efter en bra frukost orkar man köra många mil. Vi körde till Dresden första dagen. Ca 55 mil.