På med Rukkakläderna direkt på morgonen, det såg mörkt ut på himlen. Träffade en herre på hotellet, som suttit tre timmar på motorvägen, pga stormbyar, regn och nedfallna träd över vägarna. Tur att vi kom fram innan det. Vi valde småvägar helst av den kuviga typen. Det blir 50 80 100 å det med U (påtvingad omväg som kan ta dej långt från din rutt har man riktig otur så kommer det en till under omvägen U har du ingen koll på solen så kan du vara rätt vilse ) GPSen hanterar inte det så bra Väl framme på början på Hartz bergen blev det ett stop för att kolla var vi var, och viken svintur vi hade. Dom stekte Bratwurts med gött bröd till, givetvis så fick det bli sötdricka. Lena valde Apelsin, mitt val vad inte riktigt vad jag hoppades på, blodapelsin. Det var Hallon GöttEnDå. Vi fortsatte över berget å stöter på den där superasfalten för tredje gången under våran resa. Helt slät å förstärkta amcor räcken som fångar upp en bil hur lätt som helst, kanske inte det bästa om man kör hoj. Det rullar på lite fortare än vanligt pch efter en stund så säger vi -här har det regnat ordentligt, men vilket fäste, med tanke på full packning å stötdämpare bak i väldigt mjuk inställning. Jag är ganska övertygad om, att om man kör hastighetstävlingar med bil å kanske motorcykel, så är du inte rädd för att dö eller skada dig. Vi körde inte så för vi ska komma fram till vårat mål.. Här kör dom max 10km/tim över hastighetsbegränsningen, alla använder blinkers, ingen pratar i telefon och ingen knör sej. Det finns en stor respekt för trafikregler och många släpper fram oss när dom ser att vi är två motorcyklar. Så som många kör i Sverige har dom inte klarat sig länge i Europa .
Mest synd om Lena, vars sadel inte håller tätt. Känns kallt genom Rukkabyxorna, och blir plaskblött om man har kevlarjeansen på.
Goslar är en fin stad, med mycket gamla hus. Har flest bevarade korsvirkeshus i hela Tyskland. De hade tur under kriget, inte en enda bomb träffade staden. Här har bedrivits gruvdrift i många hundra år, ända fram till 1988. Därefter är både staden och gruvan upptagna i Unescos världskulturarv. Vi åkte ett litet turisttåg runt i staden. Guppigt på all kullersten, så det framkallade nästan lite åksjuka. Det var även trångt på sätena, så Ronny slog knäna i varje gupp. Det fick bli en riktigt god schnitzel efter den resan.
Sen kom en kraftig regnskur, och eftersom hotellet låg 25 meter från torget, så gick vi hem och vilade en stund.
När regnet avtagit, blev det en sväng på stan igen, en glas prosecco, en GT och en god tårtbit till kvällsmat.
Hotellet Gästehaus Schmitz 1164:- inkl frukost. Parkering 1 Euro per hoj, som står fint på innergården . Gullig tant som skötte det hela.
